Roxsana Talaremi: Internationell solidaritet bland studenter med de förtryckta folken i världen mot regeringar är inget nytt fenomen och har alltid funnits i den samtida kampens historia. När folkliga protester mot statliga maktstrukturer har en stark social bas, förvandlas de till en folkets rörelse, och sådana sociala rörelser resulterar ofta i livfulla studentrörelser.

Studentprotester är dynamiska och rebelliska på grund av deras idealism och progressiva ungdomskraft, och de ansluter sig snabbt till kampen mot diskriminering, exploatering och kolonialism, vilket gör dem snabbt utbredda och omfattande. Å ena sidan är det en kollektiv handling på en specifik plats, å andra sidan är den frivillig.

Studentprotester syftar till att skapa politisk och social förändring. Studenter organiserar sig själva och agerar med självständigt och kollektivt ledarskap. Studentrörelsen är till stor del klass- och ideologiövergripande, och den står emot beslutsfattarnas makt.

Eftersom den inte lätt tystas, består den av medvetna unga som står emot polisen. Det är naturligt att medvetna studenter alltid reser sig mot diskriminering, kolonialism och exploatering.

Anarkisternas ansvar är också att främja och uppmuntra olydnad mot statliga lagar, och deras närvaro i rörelser är effektiv och mycket nödvändig. Anarkister har en betydande inverkan i anti-statliga rörelser, särskilt i studentrörelser. Deras deltagande i demonstrationer, strejker och spridning av affischer och politiska uttalanden är en del av deras aktiviteter. Anarkisternas inverkan på studentrörelser är sådan att de kan fungera som effektiva agenter, uppmuntrare och uppviglare för anti-statliga protester och aktiviteter. Deras närvaro kan bidra till att öka pressen på regeringar och främja politiska och sociala förändringar.

En av de största globala rörelserna mot Vietnamkriget var en av de mest kraftfulla fredsrörelserna mot krig på 1960-talet. Denna rörelse bestod av studenter och sociala, politiska och kulturella aktivister från hela världen som protesterade mot Vietnamkriget och statligt militärvåld.

Studentprotester i USA, Australien, Europa och andra delar av världen, med offentliga demonstrationer och strejker, har haft djupa effekter på utvecklingen av mänskliga värden och betraktas som en av de första globala rörelserna. De har haft en viktig roll i de sociala och kulturella förändringarna på 1960- och 1970-talen.

En annan stor global studentrörelse var kampen mot apartheid i Sydafrika. Denna rörelse var en internationell kampanj som omfattade olika aktiviteter, inklusive demonstrationer och ekonomiska bojkotter till stöd för frihetskämparna. Trycket på Sydafrikas ledare och internationella samhällen ledde till att apartheid avskaffades och främjade jämlikhet och social rättvisa. Denna rörelse hade också en stor roll i att skapa internationellt folktryck mot apartheidregimen.

Idag bevittnar vi att studentrörelsen har kommit fram i protest mot folkmord och ockupation av den sionistiska staten Israel i Palestina, vilket kallas den tredje kraftfulla studentrörelsen i vår tid. Denna rörelse började i USA och Kanada och har spridit sig till andra kontinenter som Australien och Europa. Former av protester inkluderar ockupation av universitetskontor, sittstrejker, övernattningar på universitet och genomförande av aktioner och demonstrationer.

Studenter deltar till och med vid examensceremonier med palestinska sjalar och höjer Palestinas flagga för att uttrycka sin protest mot folkmordet och ropa solidaritet med det palestinska folket. Studenternas plakat innehåller uttalanden och slagord mot folkmord, ockupation, kolonialism, exploatering och det berömda anarkistiska mottot: “Ingen är fri förrän vi alla är fria!” Det syns överallt på sammankomsterna.

Studenter står vid sidan av det palestinska folkets rättigheter, oavsett ideologiska definitioner och religiösa tillhörigheter, och fördömer den sionistiska staten Israel och dess stöddemakter för deras brott mot mänskligheten, folkmord, aggression och ockupation. I denna tid ser vi att kravallpolis attackerar universitetsområden, arresterar och handbojar studenter och professorer med våld för att avslöja den verkliga naturen av statlig demokrati genom polisvåld i förtrycket av samhällets mest progressiva skikt, nämligen studenter och deras stöttande professorer.

Regeringar måste inse att denna rörelse inte kommer att upphöra. Anarkister över hela världen är redo att slå till mot dem i alla sociala och politiska rörelser för att störta dem.

Roxsana Talaremi