I historiska källor finns det inte mycket beskrivet om arbetarkvinnornas liv.
Det framgår dock att kvinnorna haft ett svårt liv då det oftast var kvinnorna som blev kvar hemma med barn och djur när männen drog ut i krig. De kvinnor som nämns är ofta kvinnor från de högre klasserna. Några undantag finns då kvinnor som deltagit i revolutioner och dylikt lyfts fram.
Industrialiseringen gjode att de flesta kvinnor började arbeta och fick allt mer frihet. Samtidigt så saknades daghem och det blev en stor kamp för detta.

Det blev med tiden allt mer vanligt med arbetarkvinnor inom vården och på kontoren. Lagstiftning om fri abort och föräldraförsäkring gjorde det möjligt för kvinnorna att ta steget ut från hemmen.

Före 1960 sambeskattades män och kvinnor i familjerna men när särbeskattningen infördes tjänade man på att även kvinnan jobbade utanför hemmet , detta trots mycket lägre lön än männen.

Med möjligheten för kvinnor att klara sig själva ekonomiskt och att kontrollera hur många barn man skulle föda, ökade kvinnornas frihet. Arbetarkvinnor har än idag lägre lön än män.
Enligt SCB är löneskillnaderna olika stora inom olika yrken och varierar mellan 1 % upp till 18 %. Inom några yrken ligger lönen lika för båda könen.
Hur jämställt fördelas arbetet i hemmet och ansvaret för barnen efter arbetets slut?
SCB påvisar att kvinnor generellt fortfarande lägger mer tid på hem och familj än vad mannen gör.
Oftast fördelas arbetet traditionellt där mannen tar hand om reparationer, bilar och utemiljön och kvinnan tar hand om resten. SCB har räknat ut att mannen lägger mindre tid på arbetet än vad kvinnan gör.
2025 har vi fortfarande inte nått fram till jämställdhet för arbetarkvinnorna! Kampen fortsätter!