Den 15 juni röstar riksdagen om vandelskrav och fängelse för 13-åringar. Samtidigt samlas Septemberupproret utanför riksdagen för att protestera mot vad de beskriver som en farlig nedmontering av rättssäkerhet, yttrandefrihet och barns rättigheter.
När staten vill kunna utvisa människor för “vandel” och samtidigt öppnar för fängelse för 13-åringar är det inte längre fråga om enstaka hårda lagförslag. Det är en politisk kursändring. För Septemberupproret handlar den 15 juni (12-16 på Myntorget) därför inte bara om två lagförslag, utan om vilket samhälle Sverige håller på att bli.
Två beslut samma dag
Den 15 juni väntas riksdagen debattera och besluta om två mycket omstridda lagförslag. Det ena handlar om skärpta krav på vandel för uppehållstillstånd. Det andra handlar om skärpta regler för unga lagöverträdare, där straffbarhetsåldern för vissa mycket allvarliga brott sänks till 13 år.
Utanför riksdagen planerar Septemberupproret därför en manifestation på Mynttorget. Manifestationen beskrivs som en vaka och en samling för tal, musik, poesi och skapande workshop. Organisationer uppmanas att anmäla talare och delta med appeller, musik eller andra framträdanden.
En vaka mitt framför makten
Bakom protesten finns en växande oro för att Sverige rör sig mot ett kallare och mer repressivt samhälle. Kritiken mot den så kallade vandellagen handlar om att staten ska få större möjligheter att neka eller återkalla uppehållstillstånd på grund av en persons levnadssätt. Motståndare varnar för att reglerna riskerar att slå godtyckligt och särskilt hårt mot människor med utländsk bakgrund.
Civil Rights Defenders har tidigare varnat för att vandelskraven skapar stora rättssäkerhetsproblem. Kritiken handlar bland annat om att olika människor kan komma att behandlas olika inför lagen, beroende på medborgarskap och migrationsstatus. Särskilt allvarlig är oron för att även sådant som inte är brottsligt ska kunna vägas in mot en person.
När vandel blir politik
Vandelskraven har kritiserats för att öppna dörren för bedömningar av människors livsstil, uttryck och sociala sammanhang. För kritikerna är problemet inte bara att reglerna blir hårda, utan att de kan bli otydliga och godtyckliga. Det som inte är ett brott kan ändå komma att användas mot en människa.
Det är därför många ser lagförslaget som ett hot mot likhet inför lagen. Den som är svensk medborgare riskerar inte att utvisas för sitt sätt att leva, sina kontakter eller sina yttranden. Den som har uppehållstillstånd kan däremot hamna i en helt annan rättslig situation.
Barn ska behandlas som barn
Samtidigt ligger förslaget om skärpta regler för unga lagöverträdare på riksdagens bord. Förslaget innebär att barn som har fyllt 13 år i vissa fall ska kunna dömas till straffrättsliga påföljder för mycket allvarliga brott. För kritikerna är detta ett historiskt steg bort från synen på barn som just barn, även när de begår svåra handlingar.
Frågan handlar därför inte bara om brott och straff. Den handlar om vilken syn samhället ska ha på barn, utsatthet och ansvar. Motståndarna menar att fängelsehot mot 13-åringar inte löser sociala problem, utan gör samhället hårdare och mer brutalt.
Demonstrationsrätten pressas från flera håll
Septemberupproret kopplar ihop dessa lagförslag med en bredare utveckling. De pekar på nya inskränkningar i demonstrationsrätten, hårdare tag mot aktivister och ett politiskt klimat där fler grupper framställs som hot. Klimataktivister, flyktingar och Palestinademonstranter lyfts fram som exempel på grupper som redan mött ökad repression.
Amnesty International har också kritiserat de nya reglerna om allmänna sammankomster. Reglerna ger polisen större möjligheter att ändra tid och plats för demonstrationer, förbjuda en sammankomst på viss tid eller plats och ingripa mot personer som inte följer polisens beslut. För många organisationer väcker detta frågan om demonstrationsrätten i praktiken håller på att försvagas.
“Nu behöver vi backa varandra”
För Septemberupproret blir manifestationen den 15 juni mer än en protest mot ett enskilt lagförslag. Den blir en markering mot en samhällsutveckling där staten ges allt större makt över migranter, barn, demonstranter och sociala rörelser.
“Nu behöver vi backa varandra”, skriver arrangörerna i sin mobilisering. De uppmanar organisationer, studenter, elever, arbetslösa, pensionärer, kvällsarbetare och andra som kan delta en måndag eftermiddag att komma till Mynttorget.
Motståndet står utanför dörren
Manifestationen hålls den 15 juni utanför riksdagen. Budskapet är tydligt: stoppa vandelskraven, försvara demonstrationsrätten och säg nej till att sätta 13-åringar i fängelse.
Sista ordet är inte sagt. Den 15 juni vill Septemberupproret visa att motståndet fortfarande finns, mitt framför riksdagens dörrar.
