1.1 BAKGRUND OCH KONTEXT
I Stockholms miljonprogramsförorter finns ofta omfattande täta nätverk av kvinnor med ursprung i olika länder. I en förort kan det till exempel uppstå tre kärngrupper om ungefär tjugo personer vardera. Av dessa finns ofta en grupp med cirka 20 äldre kvinnor som blivit särskilt inflytelserika. De deltar i varje bröllop, ringer varandra dagligen och kommenterar ingående allt som sker i andras hem.
Yngre kvinnor utsätts för nedsättande ord, rykten och en informell övervakning av gruppnormer. När någon talar öppet om relationsproblem erbjuder de äldre sin ”hjälp”, men stödet kan kombineras med krav: den behövande ombeds laga mat åt hela gruppen, får höra att hennes man setts med en främmande kvinna och uppmanas att lämna honom med motiveringen att han ”behandlar henne som ett brev hämtat från hemlandet”. Skvallret riktas alltså inte bara mot att kommentera utan även mot att påverka familjerelationer på ett sätt som gör att familjer splittras.
1.2 SOCIAL KONTROLL GENOM SKVALLER
Ur ett sociologiskt perspektiv är detta ett klassiskt fall av informell social kontroll inom ett migrantnätverk där formell makt är begränsad. Skvaller tjänar som enkelt verktyg för att bevaka normer, skapa status och omförhandla hierarkier. Den som först sprider ett rykte får symboliskt kapital och kan tysta andra genom hot om exponering eller utfrysning. Äldre kvinnor använder sin livserfarenhet och traditionella auktoritet som moralpoliser och reproducerar en grupplogik där lojala belönas och avvikare korrigeras. Rivalitet mellan de äldre intensifierar mekanismen eftersom varje skandal blir ammunition i deras inbördes kamp om att framstå som mest respekterad.
1.3 SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Fenomenet förstärks av arbetslöshet, låga inkomster eftersom personerna får mycket faktiskt tid och mentalt utrymme att fokusera på andra kvinnor i närområdet. Många äldre kvinnor saknar andra sätt att få erkännande och status. Socialt liv koncentreras därför till andra kvinnor, släktingar, grannar och bröllopsfester. Begränsade möjligheter till karriär inom arbete eller utbildning gör statuskampen i det lokala nätverket desto viktigare. Avund, misstänksamhet och konkurrens om att vara respekterad eller om ekonomiska resurser skapar en nollsummelogik där andras framgång hotar den egna positionen.
Nollsummelogik innebär att man ser andras framgång som sin egen förlust. Om en kvinna i gruppen får jobb, lyckas med sitt barn eller har ett fint bröllop, kan andra känna sig hotade – som om deras egen status minskar. Det skapar avund och misstänksamhet. I stället för att tänka att alla kan vinna tillsammans, blir det en tävling där någon alltid måste förlora.
Nollsummelogik betyder alltså att man tror att om någon vinner, så måste någon annan förlora lika mycket. Ordet kommer från tanken att man lägger ihop allas vinster och förluster – och då blir summan alltid noll. Det är som en kaka där varje bit någon tar gör att det blir mindre kvar till andra. I sociala sammanhang leder det till att man ser andras framgång som ett hot mot sig själv, istället för något som kan gynna alla.
1.4 FENOMENETS UTVECKLING TILL FAMILJESÖNDERFALL
När skvaller går från allmänt prat till konkreta ingrepp i intima relationer blir det särskilt destruktivt. En redan sårbar kvinna kan få höra att hennes man är otrogen, uppmanas att lämna honom och pressas att bevisa tacksamhet genom matlagning eller andra tjänster. Resultatet blir ett asymmetriskt beroende där gruppens stöd villkoras av underkastelse. Samtidigt drivs berättelser om otrohet ofta av antaganden eller rena falsarier, vilket hotar annars stabila familjer.
1.5 TERMINOLOGI FÖR FENOMENET
Fenomenet kan beskrivas som informell social kontroll genom skvaller, relationell manipulation i täta migrantnätverk eller ryktesdisciplin inom en transnationell diaspora. Forskningen talar om social sanctioning eller gossip-driven norm policing; kärnan är att rykten används disciplinärt och att den som sprider ”nyheten” belönas internt.
1.6 BENÄMNINGAR PÅ DEN ÄLDRE KVINNOGRUPPEN
I vardagligt tal kallas kretsen skvallerkretsen, tantpatrullen, kontrolltanter, ryktesvakterna eller de vakande mostrarna. Varje benämning belyser antingen skvallret, åldern, närvaron vid fester eller rollen som moraliska väktare.
2.1 LOKALA ARBETARORGANISATIONER SOM MOTKRAFT
Ett effektivt sätt att bryta mönstret är att bygga en struktur av lokala arbetarorganisationer som ger samma kvinnor formell makt, erkännande och inkomst. Kamporganisationer och kooperativ kan erbjuda roller. Fackliga studiecirklar introducerar principen ”en för alla, alla för en”, medan kommittéer driver krav på bostad, skola och vård. Gemensam kamp bygger ömsesidigt beroende i stället för misstänksamhet.
2.2 STRUKTUR OCH PRAKTISKA STEG
Arbetet börjar med att kvinnorna själva kartlägger sina egna färdigheter, som matlagning, sömnad, barnpassning och tolkning. Utifrån det startar de en egen kooperativ ekonomi, till exempel ett gemensamt kök där allt arbete och all vinst delas rättvist. De förlitar sig på sina egna krafter och organiserar lokaler, arbetsuppgifter och undervisning utan att vänta på stöd uppifrån. Genom att bygga sin egen struktur, istället för att luta sig mot etablerade organisationer, skapar de självständighet och kontroll över sina villkor. För att undvika att någon får för mycket makt roterar de viktiga roller som ordförande och kassör regelbundet.
2.3 MOTVÄRDERINGAR ATT LYFTA FRAM
Den kultur som präglas av avund och misstänksamhet behöver ersättas av solidaritet där varje framgång ses som en gemensam seger. Kontroll genom skam byts mot självbestämmande där man litar på varandras livsval. Åldershierarki ersätts av ömsesidig respekt som förenar erfarenhet med innovation. Tävlingsceremonier ersätts av idén om delad seger som bygger gemensam välfärd
2.4 ENANDE FRÅGOR ATT SAMLAS KRING
Kvinnorna kan enas kring rätten till arbete nära hemmet genom att kräva att kommunala upphandlingar går till lokala kooperativ. De kan organisera läxhjälp för barn samt kostnadsfri hälso- och mödravård på modersmålet. Vidare kan de kräva bostadsrenoveringar utan hyreshöjningar och pensionsrättigheter för invandrarkvinnor som varit hemmaomsorgsgivare. När dessa mål formuleras som gemensamma krav riktas uppmärksamheten utåt mot institutioner i stället för inåt mot varandra.
2.5 ARGUMENTATION MOT SPLITTRING
Retoriken mot splittring betonar den gemensamma fienden: hyresvärden som höjer hyran för alla eller arbetsgivaren som vägrar anställa. Den lyfter kollektiv vinning: när kooperativet säljer hundra lunchlådor får alla del av vinsten och ingen förlorar ansiktet. Den speglar dubbel orättvisa genom att fråga varför kvinnorna tävlar om vem som ordnar finast bröllop när deras döttrar saknar fasta jobb. Den bygger stolthet i solidaritet genom att minnas hur kvinnor tidigare gjort stora insatser genom samarbete. Slutligen visar den konkreta segrar med gemensam kamp lett till framgångar vilket bevisar att enad handling ger resultat.
2.6 ETT FRAMÅTBLICKANDE “VI”
Skvallerkulturen får starkt fäste när informell social kontroll blir den främsta källan till status. Genom lokala arbetarorganisationer som kooperativ, studiecirklar och facklig organisering kan samma kvinnor hitta ny mening, ekonomi och erkännande utan att bevaka och förminska varandra. När motvärderingarna solidaritet, självbestämmande, ömsesidig respekt och delad seger internaliseras förskjuts energin från intern splittring till kollektiv förändringskraft. Kvinnorna samarbetar då kring arbete, utbildning, bostad och trygghet och skapar ett framåtblickande vi som agerar med gemensam kraft i stället för att tävla sinsemellan.
Skriv en kommentar!